Ravenous 3.19 - Förenad med min sanna kärlek

Det var en speciell dag. Jag sprang några kilometer på löpbandet för att värma upp. Idag skulle jag visa mina riktiga känslor för Theresa!

Elin var ovetandes än. Jag ville inte ta diskussionen med henne förrän jag visste vart jag hade Theresa.

Hon kom över senare och vi satt och pratade och spelade schack i flera timmar. Jag berättade tidigt vad jag kände för henne. En sådan kärleksförklaring hade jag aldrig gett till någon. Inte ens vid altaret hade jag menat något så mycket som nu.

Jag gav henne röd ros för att visa min uppskattning. Efter ett tag kom Valentina och gick emellan... Hon var Louise dotter och gillade antagligen inte att jag blandade in Theresa igen i den här smörjan.

Efter dagens lyckade möte med Theresa kände jag att det inte var annat än rätt att berätta för Elin om mitt beslut. Mitt livs beslut! Jag bad Tyson lämna vardagsrummet och Elin förstod direkt att det var något allvarligt jag ville prata om.

"Men Xerxes. Tror du inte att jag har vetat det! Ända sedan hon kom på din 20-års fest visste jag. Att hon är den kvinna som alltid kommer vara nummer ett för dig. Det är lugnt. Vi har haft några fina år ändå."


"Men... Är du inte sur? Jag har ju varit med dig hela tiden när jag egentligen älskat någon annan?"


"Äh, fick de barn med dig så ville jag också ha! Du har gett mig två fina söner. Jag är tacksam."






Samtalet med Theresa gick enklare än jag någonsin kunnat anat. Så det hade märkts så tydligt, att Theresa var den jag älskade mest!


Jag började berätta för mina döttrar och söner. De alla tog det olika. Planen var att Theresa skulle flytta in igen, men att Elin skulle bo kvar tills hon hittade bostad. Uma var överlycklig. Hennes mamma skulle ju bo med oss igen!

Dagen jag berättade för Tyson växte han upp till tonåring. Det var en ganska arg reaktion på det hela. Han blev rasande arg och vägrade prata med mig de kommande dagarna. Han hade knappt lärt känna sin riktiga mamma och såg istället Elin som en.

Sönerna verkar ta dessa beslut hårdare än döttrarna i den här familjen.

Han skällde ut Theresa efter noter och tyckte att hon sabbade den här familjen. Var det någon som hade sabbat den här familjen så var det jag, det visste jag nu. Mina barn hade fått gå igenom alla möjlig konstiga byten mellan mina kvinnor.


Men nu var det bara en kvinna som gällde, på heltid. Och det var Theresa.

Samma dag Theresa flyttade in var det hennes tur att bli gammal. Hon var så vacker! Aldrig att hon skulle bli mindre av en skönhet för att hon fick rynkor.

Det var en sådan lättnadens känsla att jag nu skulle få spendera min sista tid i livet med den kvinna jag älskade allra mest.

Men jag visste inte vad jag skulle göra med Tyson. Han fortsatte skälla ut Theresa och jag fick ge honom utegångsförbud mer än tre gånger. Ni skulle bara hört vilka ord han kallade henne... Och framför Samael. 

Fastän Remus är yngst verkar han minst påverkad av dramat. Han håller sig gärna på rummet framför kemibänken. Kul att den äntligen kommer till användning! Valentina använde den några gånger när hon var barn, men annars stod det mest och dammade...

Jag och Uma kämpar på med våra jobb. Jag har sagt på skoj att det är bäst hon tjänar in så många extra stålar hon kan, eftersom jag går i pension snart. Jag har inte tänkt att jobba för evigt. Lite lugn och ro måste jag få innan jag lämnar jordelivet.

Jag funderar över det dag och natt, men jag tror att jag har bestämt mig. De är ju så många, mina barn, men jag måste välja en. Trots att Valentina alltid kommer vara pappas flicka är hon alldeles för omogen för att föra den här familjen vidare. Jag vet inte om jag lever då alla pojkar växer upp, så det är Uma som står som första kanditat.

Går allt som jag vill blir hon nästa fackelbärare!