söndag 8 mars 2015

Ravenous 2.16 - Xerxes flickvän

Xerxes har börjat ta hem en tjej. Han tror att jag inte märker att hon är här, men det kan jag lova att jag gör. Det är väl helt okej att han har en flickvän. Varför så hemlighetsfull?


Hon stannar ofta sent. Jag har hört henne tassa ner för trappen mitt i natten. De får ha över kompisar senare på helgerna, men jag tror knappast att hon bara är en kompis...





Jag tog ett snabbt snack om myspys med Xerxes. Han gömde ansiktet i sin keps och lovade att han visste var det innebar och vilket ansvar som kunde komma. Bra, då var det bortgjort! Jag ville ändå ha snacket. För att vara säker.


Nästa gång Elin var här, som hon heter, utmanade jag henne i ett parti schack. Xerxes tyckte det var helt och hållet onödigt och att jag skulle skrämma iväg henne. Men jag ville se om det fanns något innanför pannbenet på henne! Det är viktigt.


Tyvärr kunde hon ingenting om schack. Jag gillar inte heller hennes attityd. Hon kommer hit som hon vill, även när inte Xerxes är här. Tror jag måste förklara för henne att hon faktiskt inte bor här.




Som vanligt var pojkarna inne i mitt sovrum när jag tänkte gå och lägga mig. Jag har faktiskt köpt dem en egen dator som finns på övervåningen! Jag stannade till då jag hörde någon få en rejäl utskällning.


"Du måste lägga av med det där!! Det är inte Xerxes fel att han är så populär och cool, jämfört med dig. Fatta att han är bättre än dig, okej?! Sluta sprida lögner på skolan. Det är bara tragiskt. Alla fattar väl att inte du skulle få föra den här familjen vidare."


Hur vågade hon säga så om min son och prata om vår familj som att hon var i den?!




Jag kände mig på krigsstigen. Bättre blev det inte då mamma hade förstört allt i vårt badrum i ilska.


"Du är DÖD mamma. Det finns ingen anledning för dig att vara arg och gå berserk på allting! Nu får du sluta! Du vet att det är jag som får laga allt."




Det märks att det blivit dålig stämning mellan pojkarna. Jag har bett dem att reda ut det flera gånger, men de gör det inte. Jag har även pratat enskilt med dem. Med Xavier för att förklara att det inte handlar om någons värde beroende på vem som får bära facklan och med Xerxes för att be honom skärpa sig med sina översittarfasoner.


Är det något jag hatar mer än att ständigt socialisera med andra människor är det att försöka lösa bråk. Det går bara inte! Jag kan lösa datorproblem, that's it.





"Öh, Xavier, du kan väl laga det här? Jag ska spendera lite tid med min flickvän. Vi kan se den där fotbollsmatchen sen!"


Xerxes var kanske dummare än jag trodde. Han hade ingen aning om att han sårade sin bror när han sa så. Jag får nog ta tillbaka det jag skrev. Xerxes verkar inte vara en översittare, medvetet. Jag tror att han vill sin bror väl men att han är lite klumpig.



Jag hittade Xavier gråtandes under täcket inne på deras rum. Jag knackade försiktigt på, men Xavier skrek åt mig att gå iväg.


Jag hoppas verkligen att de löser det här snart...




Det har hettat till mellan mig och Kristoffer, jag måste erkänna det. Jag vet inte om det är äkta känslor eller om det bara är ett sätt för mig att gå vidare. Kanske både och. Kristoffer verkade först vara i min ålder, men plötsligt hade han blivit lika gammal som Jonas.


Men det spelar ingen roll. Vi kysstes i onsdags och det kändes bra.




Efter ett tag blev vi påkomna av Xerxes. Han suckade åt mig och frågade om vi inte kunde gå någon annanstans. Jag sa att det var lika bra att han vande sig vid att Kristoffer var här. De kanske kunde se honom som en extrapappa.


Xerxes lät ganska pigg på den idén faktiskt. Han stod med oss ett tag med sin kaffekopp. Jag tror att han ville kolla så att Kristoffer verkligen är bra för mig.



Kristoffer har börjat sova över och vi har bestämt oss för att vi har en relation. Men det är inget tal om att han ska flytta in. Nej, nej... Det vore för komplicerat. Jag har levt med en man och det räcker.


Som tur verkar inte Kristoffer nödvändigtvis vilja mer. Det känns som att vi har en bra relation på en bra nivå!





Men jag tror att jag snart får koka ihop något med mina kära, ondskefulla mamma. Elins närvaro börjar tära på mitt humör. Jag och Kristoffer får inte ens myspysa ifred!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar