Taurind ville inte att den här natten skulle ta slut. Han hade sovit så bra! Efter fyra nätter på bar mark var det inget annat än vad han förtjänade. En god natts sömn. Ljuset sipprade in genom fönsterna han tyckt om så mycket bara dagen innan. Nu kände han att det vore en bra grej att täcka över dem...
Han gick trött upp för att äta ännu lite sallad innan dagens första arbetspass. Taurind blev direkt piggare och fylld med liv då han förstod att han skulle få måla hela dagarna - och tjäna pengar! Hur mycket bättre kunde det bli? Tjäna pengar på att göra det han älskade. Han hoppades på att han skulle få stå utomhus. Eller att det åtminstone var stora fönster så att han kunde titta ut under tiden han målade. Med gott självförtroende gick han iväg till jobbet. Han kände sig lätt som en fjäder och upptäckte i ren fasa att han gled fram över trottoaren. Tänk om någon såg! Snabbt fick han kontroll över fötterna och lade all energi på att trampa ner fötterna ordentligt. Det var visst inte alla alviska krafter som hade lämnat honom...
"Ah, min nacke. Hur kunde det bli såhär. Jag sökte väl rätt jobb?!"
Taurind var tvungen att kolla i sin mobil igen. Ja, det var rätt jobb han hade sökt. Nu såg han dock arbetsbeskrivningen ordentligt. Han drog en djup suck och läste högt:
"Du ska ha slitstarka kläder och en tålig kropp då du kommer rengöra allt i våra konstnärers ateljéer. Du spenderar dagarna med att skura upp färg från golven och rengöra paletterna."
Han hade slagit igång klassisk musik och gjort sig en skål med makaroner med ostsås för att slappna av. Han var själv förvånad att han hade krafter kvar att laga mat. Det gick bättre för honom än han trott i köket! Vore det inte för att han gjort den långa resan och bara haft en god natts sömn kanske han inte varit lika öm i kroppen. Taurind var ingen vekling. Han var väl inte lika stark som resten av syskonskaran, men att skura och diska hela dagarna var bara något han skulle klara av. Efter allt han gått igenom med den långa flytten från Rivendell och det nya hemmet under uppbyggnad. Han slog av stereon, ställde ifrån sig tallriken och somnade till på soffan.
Det hade nästan blivit kväll. Taurind hade sovit alldeles för länge! Tid var viktigt, speciellt i den nya världen. Han skulle vara på jobbet prick klockan åtta, jobba till exakt klockan fem och hinna hem för att äta middag innan det snart var dags att sova igen. Han drömde sig tillbaka till de alviska tiderna då det levde fria, utan tidens starka grepp. De gjorde vad de ville och i sin egen takt. Han önskade att han hade en alv att prata med. Det kändes så komplicerat att få en bra kontakt med en sim, då de egentligen var så annorlunda. Taurind hade gjort ett bra jobb med att smälta in på jobbet under dagen, men å andra sidan hade han inte direkt sökt kontakt med någon heller.
Han gick ut och ställde sig vid bäcken. Modet sjönk. Kanske skulle det bara inte fungera mellan honom och andra simmar. Trots att ödet låg i hans händer och ingen annans.
"Hallå...? Hör du mig?"
Taurind tittade upp. Han hade satt sig ner på marken och försjunkit i djup tankeverksamhet.
"Jag hör dig. Sitter jag i vägen?"
"Haha, det är ingen fara. Du såg bara lite... borta ut! Är allt okej? Det är inte varje dag jag ser simmar sitta helt stilla på vägen. Jag går förbi här varje dag. Är du nyinflyttad?"
"Ja... Jag har gjort en lång resa. Några dagar faktiskt. De flesta verkar se att jag inte är härifrån". Var det verkligen så uppenbart?
"Jaha! Har du bott i Oasis Springs? Riverview? Hidden Springs?"
Taurind tittade frågande på den mörkhåriga tjejen som helt öppet och intresserat pratade med honom. Han visste inte vad han skulle svara. Var det lika bra att han hittade på att han kom från Hidden Springs? Vart det nu låg. Det låg väl närmare än Vin' Lhaasi i alla fall.
"Äsch, du behöver inte svara. Men du ser annorlunda ut... På ett bra sätt! Som från en saga. Ja, jag läser ganska mycket. Lever väl lite i en fantasivärld då och då, haha."
Taurind tyckte det var simmarna som verkade leva i en fantasivärld. Han hade aldrig kunnat ana att man kunde leva såhär, innan han själv flyttade hit. Vore det så farligt om han berättade vart han var ifrån? För en endaste sim?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar